Min pappa har berättat att min farmor alltid sa till honom att man inte ska grubbla. Han berättade det för att jag behövde höra det.

De visdomsorden har dock inte hjälp någon av oss.

2023 var ett av de mest omtumlande i mitt liv. Kalenderåret med flest vändningar, berg och dalar. Jag ville skriva av mig, få ned tankar och känslor på pränt för framtiden och beslutade mig för att göra det till en blogg. Mitt första inlägg blir lite av en årskrönika över året som gått. Kanske kan det även bli en hjälp för människor i samma situation?

Jag vill visa, kanske framförallt för mig själv, att en hittills normal graviditet ändå kan ge upphov till enorma mängder grubbel och oro. Hur löjliga de känslorna än kan verka när man läser dem i efterhand är det verkliga känslor, och jag vet att många upplever samma sak.

Detta är ingen mammablogg även om det är ett stort fokus i mitt liv just nu. Det är en blogg om att oroa sig, om när ens egen hjärna lägger krokben för en. Och om tankar och livet runt det i stort.

/Grubblarns tös